QRs kommentar på DN Debatt

Igår skrev utbildningsradions ledning på DN Debatt om hur ”rasister på nätet försöker skrämma medier till tystnad” och lyfte upp problematiken kring att hundratals rasistiska kommentarer hotar, hatar och kränker medborgare i Sverige.

I nedvärderande ton och vulgära uttryck hävdar kommentatorerna människors särart. Det handlar inte om ett hatiskt inlägg, inte om två utan hundratals och ibland tusentals. Ofta är detta satt i system och undertecknas med hälsningsfraser som ”den tysta majoriteten”, som är uttryck som återfinns i nazismpropaganda.

Journalistkollegor frågar oss om vi ska kommentera gårdagens DNdebatt, och vi konstaterar trött att ”det var ju inget nytt.” QR har bevakat näthatet en längre tid och vi har skrivit om det flera gånger, från 2008 har vi specifikt följt det. I höstas bjöd vi in till ett panelsamtal i ämnet.

Vår sammanfattning är att det har blivit mer, det har blivit grövre och det som förut varit chockerande är idag vardagsmat. Det förekommer ideligen att journalister utsätts för hot och hat. I hatiska inlägg beskrivs vi journalister som samhällets fiende och därmed legitima byten eftersom vi anses vara ”svenskhetens motståndare".

Det räcker inte att tyst konstatera och se på när utvecklingen är som den är, det finns konstruktiva förslag kring hur man hanterar denna hatspiral. En ganska effektiv metod är att ta bort anonymiteten. Detta kan göras genom att man måste registrera sin facebook profil eller liknande för att kunna göra inlägg. Andra redaktioner har skaffat tilläggstjänster där läsare kan rangordna kommentarer efter relevans, samt rapportera kränkande kommentarer. En och annan tapper redaktör har spenderat timmar på att bemöta hatiska inlägg med resultat att få en aldrig sinande ström av ytterligare inlägg.

Här är några av de artiklar som QR har skrivit om näthat:
Nätmobb påverkar bevakningen av Landskronafallet

Så undviker nättidningar hatspiralen

Läsarkontakt utnyttjas av främlingsfientliga bloggare

TT förvirrar om Tucson-attentatet

Attentatet i Tucson, där Jared Lee Loughner dödade sex människor och skadade kongressledamoten Gabrielle Giffords har dominerat svenska utrikesnyheter sedan det skedde i lördags.

Som vanligt för stora utrikeshändelser får den svenska nyhetsbyrån TT en viktig funktion att förmedla nyheten eftersom många av Sveriges medier saknar egna korrespondenter på plats.

Så här skrev TTs reporter i en version av nyheten som publicerades på kanal 5:s text-tv i lördags förmiddag.

Notera sista meningen där reportern, troligtvis påverkad av det amerikanska sättet att förmedla nyheten, skriver:

"En 22-årig vit man, greps när han försökte fly efter dådet".

Det är svårt att som läsare inte dra slutsatsen att dådet måste ha vara av hatbrottskaraktär och att kongressledamoten Gabrielle Giffords därmed tillhört en av USAs etniska minoriteter.

Men, dagen efter skriver en av TTs reporter följande:

"Motivet till gårdagens massaker vid ett politiskt möte i Tuscon, där sex människor dödades, är ännu inte klarlagt".

Visst, TT skrev aldrig något om motivet i den första versionen av nyheten, men frågan är om inte om nämnandet av attentatmannens hudfärg ändå inte var en spekulation kring motivet.

"Framhäv inte berörda personers etniska ursprung, kön, nationalitet, yrke, politisk tillhörighet, religiös åskådning eller sexuell läggning om det saknar betydelse i sammanhanget och är missaktande", står det i de pressetiska reglerna.

Det känns som om det snart bara är vi på Quick Response som ständigt påminner journalister om den här regeln.